Glenn tittade osäkert på sina underbyxor som låg på golvet. Dom andra killarna hade sedan länge tagit på sig sina byxor igen men Glenn hade inte vågat gå bort och hämta sina eftersom det stod en enormt stor vakt ivägen, den vakt som skjutit Ola i knäet för att vara exakt och han såg då inte ut att vara att leka med! Han ställde sig först med ansiktet mot och så nära väggen som möjligt för att ingen skulle kunna se hans lilla snopp men han hade vänt sig tillbaka nästan genast eftersom han inte kunnat se vad som hände. Glenn drog även i sina handfängsel allt som oftast, kåt som han var med en värkande erektion som bultade värre än någonsin trots eller kanske just på grund av skinkorna som kändes glödande heta och sved rätt bra. Men den enda beröring han kunde komma åt var att knipa med skinkorna så att pluggen rörde sig lite men det gjorde snarare kåtplågan värre. Men det var en ljuv plåga, eller det hade varit det tills en vakt hade kommit fram till honom med hela famnen full av plågsamma klämmor. (Om dom sett plågsamma ut när dom sattes fast på dom andras små bröstvårtor, flera av killarna hade fått tår blanka ögon och gnisslat tänderna för det vildaste, så var det ingenting mot hur plågsamma dom faktiskt kändes!) När vakten var klar med Glenn hade han hela pungen fullsatt och även ett fåtal på insidan dom blekfeta dallriga låren. Glenn var själv väldigt förvånad över att han inte börjat gråta igen även om det varit på håret, han var nog helt enkelt för kåt. Glenn balanserade hela tiden på smärtgränsen och det var nära att han tagit till lipen men när dom suttit någon minut o smärtan så sakta började övergå till en molande värk så var det nästan uthärdligt även om det var mycket svårt att stå stilla, men när han rörde på sig önskade han att han inte gjort det då smärtan blossade upp på nytt. Glenn undrade hur fan han skulle kunna gå med detta men när han så började vagga framåt för att sälla sig till dom andra som började radas upp igen blev han brutalt bortknuffad av den enorme vakten. Glenn trodde han skulle svimma så fasansfullt ont som det gjorde i pungen. Han sökte frågande Neas övervakande blick som svepte förbi honom i all hast men hon nonchalerade honom helt kastandes fjärrkontrollen till den enorme vakten och sa skarpt ?Ni har era order? vilket fick Glenns mage att knyta sig hårt av obehag varefter hon elegant tågade iväg med grabbarna på släp efter sig. Glenn kände paniken sprida sig i vådlig fart genom hans kropp och sinnen när Felix och Jonas försvann på led med dom andra tillsammans med vakterna i släptåg efter Nea utan att ens lägga märke till att han inte var med! Han undrade förtvivlat vad det skulle bli av honom men kunde bara stå och se på när dom sista rundade ett hörn och försvann bara efterlämnande sig ett avtagande ljud av marscherande fötter.
Helt ensam var han dock inte, tre av vakterna var kvar i rummet. Glenn betraktade nervöst hur den stora vakten med hjälp av fjärrkontrollen öppnade dörren till klämmorna och började fixa med något och hur dom andra två pratade lågmält med varandra då och då kastandes ett öga på honom under allt livligare mummel och hesa skratt som ekade mot dom kala väggarna. Glenn kunde inte urskilja exakt vad dom pratade om men han kunde sätta sitt liv på att det var om honom! Han skruvade sig nervöst så att han inte stod med ryggen mot någon och kunde se vad dom gjorde. Varför hade han lämnats kvar här med dessa typer? Varför, varför, varför och återigen varför?! Och vad för order hade dom fått? Glenn var inte en snabb tänkare men han var inte född igår. Inte tänkte dom?? Dom tänkte väl endå inte?! Glenn kände ett sting av panik och hur kinderna hettade. Bara tanken på att bli utsatt för något sådant var skrämmande och rätt så förnedrande, särskilt som han insåg att han var såpass hjälplös att vad dom en tog sig till med honom så var han chanslös även utan handbojorna. Glenn iakttog dom under tystnad och försökte göra sig så osynlig han nu kunde. Dom verkade ju inte passa in i profilen för bögar men ju mera Glenn tänkte på det ju mer logiskt verkade det. Han var den enda som hade fått piercings, han hade fått en sak uppkörd i rumpan så nu var han lite lagom uttöjd och förberedd precis som på porrfilm och hans nya ägarinna hade väl knappast ägnat honom så mycket uppmärksamhet förut för att bara lämna honom kvar här utan anledning med dessa? dessa barbariska typer! Glenn insåg mer och mer hur alvarligt läget höll på att bli för honom när vakten verkade vara på väg att bli klar vid skåpet. Neeeej, skrek det inombords. Detta fick inte hända! Det fick inte vara sant! Det fick det bara inte... Han slutade genast att knipa om pluggen, han förde ner händerna som han hållit upphöjda för att ge skinkorna en chans att sluta bränna och försökte böja sig bakåt så han kom åt att dra ut den. Ovig och stel som han var fick han först böja på knäna (det fick klämmorna att dra så vildsint att han trodde hela pungen skulle dras loss eller spricka men panikkänslorna drev honom vidare), puta med baken (männens flinande åt hans förehavande övertygade honom bara mer om att han haft rätt), sära på skinkorna med ena handen (bara att röra skinkan och känna hur rumphålet blottlades för en inbillad åskådare bakom honom fick det att gå en elektrisk pirrande stöt rakt in i kuken som fick den att synbart rycka till med blossande röda kinder som följd), greppa pluggen med den andra och försiktigt vicka ut den. När den var förbi den grövsta delen gled den ut av sig själv med ett litet sugande ljud likt när man drar loss en sugpropp. Glenn tittade förskräckt och ytterst förödmjukad på det nu sperma befläckade golvet alldeles för generad för att våga möta männens blickar där han stod med skrumpnande snopp som nyss sprutat rakt ut i luften under utdragna stön bara av att han dragit ut den inte alltför rena pluggen han nu höll i sin darriga hand. Detta var det mest pinsamma som hänt Glenn i hela hans liv, allt som hänt idag inräknat. Den enorma vakten slutade pilla i skåpet och gick hotfullt fram emot Glenn som ryggade tillbaka bäst han förmådde stel av skräck och förödmjukelse som han var. Carl tog tag i kedjan till Glenns bojor, förde den med lätthet uppåt tills Glenn tvingades falla på knä för att undvika att armarna bröts varefter han flämtade till så det fläktade i hela rummet när Carl tog ett stenhårt tag runt hans nacke och pressade ner hans ansikte i sperman. Glenn snyftade av förnedring och vämjelse där han nu låg raklång med högra kinden mot golvet inkladdad i sin egen sperma och som det inte var nog med det så kände han hur kuken hårdnade i rask takt igen. Hela den förnedrande situationen var hemsk för Glenn men den påverkade hans penis på ett mycket oväntat sätt. Det hade naturligtvis ? mestadels ? ehh? varit nyporna som fått den att hårdna igen, Glenn var minsann inte något perverst äckel. Den enorme vakten tog tag i hans hår och riktigt gned in ansiktet i kletet. Kuken var nu hård som en överstoppad prinskorv och klämmorna stretade, misshandlade hans stackars pung.
?Så! Lilla horan tycker om att söla ner, va?! Då ska hon få städa upp efter sig med!? gormade han rakt in i Glenns öra så det nästan blev rundgång.
?Slicka upp det!? Glenn som var för skräckslagen för att kunna röra sig låg bara och darrade på golvet.
?Ey, Martin! Kom hit och ge horan lite eld i baken så det blir fart på henne någon gång!? Glenn fick panik när han hörde hur steg närmade sig, stannade bakom honom och sen det omisskännliga ljudet av en gylf som drogs ner.
?Med nöje el capitán.? svarade Martin med en skämtsamt blinkning åt Carls håll.
?Nej!!? Glenn vred och slingrade sig hysteriskt där han låg.
?Slicka upp det då.? Glenn skulle precis sträcka ut tungan när han på nytt frös till av det frasande ljudet av byxor som drogs ner och skramlandet av ett skärp som dunsade till mot golvet, men han samlade sig.
?Nej! Vänta då!! Jag ska!? Glenn sträckte ut tungan och lapade skyndsamt i sig sperman likt en hund och när han var färdig med golvet tittade han upp på Carl som från Glenns liggande position såg om möjligt ännu större och grymmare ut. Glenn som anade vad vakten troligen väntade på försökte hålla det nersmetade ansiktet från golvet men handbojorna som drog hans armar och axlar bakåt gjorde så att dom sällan använda musklerna orkade ännu mindre än vanligt och ville inte bära honom någon längre stund trots hans ansträngningar, så bara efter några få sekunder sjönk han flåsande tillbaka ner på golvet. Carl var genast där och gned ansiktet mot det vita vaxduk liknande golvet precis som förut och lät sedan Glenn slicka rent. Detta gjorde han om tills det inte längre fanns något att slicka upp, då spottade han Glenn i ansiktet med orden ?Duktig hora? och lämnade honom sedan på golvet, fortsättandes att pilla i skåpet. Glenn fick ligga där en stund med sin smärtande pung kännandes hur spottloskan rann längsmed kinden och hur eftersmaken av sperma envist hängde sig kvar oavsett hur han svalde. Tårarna som brände febrilt likt syra bakom ögonlocken vägrade försvinna oavsett hur han blinkade... Glenn undvek så mycket han kunde att titta på dom andra två vakterna som flinade åt honom där han låg och snyftade för sig själv på golvet, dom skulle säkert bara ta det som en förevändning att ge honom en omgång.
Glenn tyckte att han legat där på golvet i en evighet men när Carl med hjälp av fjärrkontrollen öppnat en rektangulär lucka i ena hörnet av taket från vilken det firades ner någonting dom säkerligen skulle använda på honom så verkade det bara ha varit en tiondels sekund och han önskade att den varat mycket längre. Glenn vred sig försiktigt så att han skulle kunna se vad som hände. Emellan två klena men säkert väldigt tåliga kedjor som försvann upp igenom luckan satt en konstigt böjd järnstång med två fästanordningar för armarna. Den såg minst sagt mycket obekväm ut. Vakten som dom kallat Martin och som stått bakom honom förut drog nu upp honom i stående ställning och tog av Glenn hans handfängsel livligt pratandes med den andra vakten vars namn Glenn ännu inte uppsnappat. Martins kaxiga attityd stod verkligen inte i proportion till hans storlek. Glenn uppskattade att han måste vara den minsta vakten han sett hittills och även om han såg väldigt normal ut (lite mager kanske med rejält flygigt ljusbrunt hår, hundlika bruna ögon och fräknar) så var han helt klart i toppform han med och han snålade varken med högljudda skratt eller dåliga skämt, faktum var att han verkade rätt svår att få tyst på. Glenn knuffades bort mot och blev fastsatt i anordningen, Martin satte även tillbaka några klämmor som lossnat. Stången höll Glenns armar maximalt särade och det stretchade så mycket att det kändes som om benen i överarmarna endast med svårighet undkom att dras loss från lederna. Glenn var övertygad om att han skulle slitas i stycken när kedjorna, med ett rasslande ljud som när man drar upp ett ankare, hissades up några centimetrar så att han balanserade på tåspetsarna desperat försökandes avlasta armarna. En ny, fyrkantig och mycket mindre, lucka öppnades i taket en bit framför honom från vilken det började sänkas ner vad som såg ut som en metallstege med en massa hål i här och var. Den stannade inte förens den stod på golvet. Överallt gjorde det ont på något sätt och Glenn visste inte vart han skulle titta eller hur han skulle stå för att lindra det eller bara göra så att han kunde överleva nästa sekund, eller den efter den? eller den efter det. Carl pysslade lugnt vidare i skåpet och drog nu på sig en vinylhandske medan dom andra två stod och pratade om mat då det tydligen började närma sig lunch eller möjligen middag. Carl drog till sig dom andra vakternas uppmärksamhet och Glenn blev nyfiken när Martin tog sig för skrevet och grimaserade som om han fått en spark där men han såg inte vad som orsakat det för han kunde inte vrida sig utan att armarna riskerade att dras loss. Glenn ansträngde sig för att lyssna istället men det var svårt att höra något annat än pulsen som bultade hårt som en gonggong i öronen och dränkte det mesta andra ljudet. Carl och Martin bråkade om något som dom sköt mellan sig tills Nalle tog det med en högljudd suck. Av det raspande ljudet att döma så var det någon form av walkie-talkie som dom använde för att anropa någon. Sin härskarinnas röst kände han ju igen men han hörde nästan ingenting av vad som sades, bara enstaka fragment utan mening eller innebörd för honom trots idoga ansträngningar. Hon verkade irriterad av att ha blivit störd i alla fall... Glenn undrade ifall han skulle ropa något till henne, kanske hon skulle ta reson och hjälpa honom. Benåda honom? Få slut på mardrömmen? Glenn tvivlade på det, vakterna skulle ju inte göra sig allt detta besvär om inte hon sagt åt dom men i sin hjälplöshet där han hängde såg han ingen annan råd. Glenn tog sats mentalt men precis när han skulle öppna munnen så stängde dom av den. Glenn blev kall? Han kunde nästan känna hur spindeln drog åt sitt nät runt honom medan flickan satt på sin tron och lät det hända? såg på honom med det där uttråkade lite oförstående småleendet som om hon inte förstod eller brydde sig om varför han fanns och att han led just nu på grund av henne. Hon hade helt klart inte benådat honom insåg han tung i hågen och kämpade trött på tåspetsarna som snart var lika slutkörda som armarna.
Den andre vakten som Glenn nu visste kallades för Nalle var verkligen snygg, han jobbade säkerligen som modell eller något liknande när han inte var upptagen med att tortera folk och det var svårt att se sig mätt på honom. Glenn iakttog svartsjukt Nalles svällande muskler, inte övertränade som den enorma vaktens utan lagom och han visade indirekt med sina smidiga rörelser att han verkligen var i topptrim men det djupaste intrycket Glenn fick av honom, även om det var lite svårt att sätta fingret på först (hur tydligt det nu än var när man väl kommit underfund med det), var hur proportionerlig, symetrisk och välvårdad han verkade. Allt ifrån det gyllenbruna sexpacket, dom breda axlarna och dom vita jämna tänderna, håret som nog aldrig upplevt en kluven hår topp etc. Nalle gav även ifrån sig ett lugnt och avslappnat intryck som smittade av sig lite och han verkade synnerligen vara otroligt självsäker, nästan snäll, men dom okynnigt glimmande ögonen och det ständiga återkommande småleendet skvallrade om att han inte tvekade till att ha roligt då och då ens på andras bekostnad. Glenn var otroligt avundsjuk på honom, vad han inte skulle ge för att få se ut så där! Nalle skulle kanske rent av kunna konkurrera ut Felix om vem som var sexigast och bäst på diverse saker. Glenn visste inte varför men han kände det som att han förrått Felix lojalitet bara genom att tänka tanken? Han slets från sina ?grubblerier? och landade i verkligheten när vakterna samlades runt honom bärandes på diverse prylar.
20 minuter senare.
?Alright gubbar! Nu tar vi lunch.? sa Carl och släckte ner rummet efter sig så att det blev kolsvart. Glenn hängde nu där ensam i mörkret med röda ränder över hela sin kropp för utmattad och slut för att gråta eller skrika något mer men han tvingade sig själv att fortsätta kämpa mot smärtan som ansatte honom från alla håll. Vad annat kunde han göra?
Nalle hade bara lugnt stått och tittat på medan Martin och Carl först fäst något fiskelins aktigt i dom konstiga smyckena som satt i Glenns numera piercade bröstvårtor. (Smyckena var formade som en halvcirkel i metall, den platta delen av dom löpte genom hans bröstvårtor och hade öglor på bägge sidorna för fler fästmöjligheter.) Sedan hade de trätt tråden genom hålen på stegen och därefter fällt ut delar av den i höjd med hans bröst och underliv så att det bildades små klykor, även dom med hål i där dom trätt igenom tråden så att vikterna dom skulle fästa senare skulle kunna hänga fritt. Nyporna hade tagits loss för att ge plats åt någon konstig ring, det kändes som om någon gjorde tusen nålar på pungen samtidigt som den blev biten av pissmyror och huden var randig länge efter på vissa ställen där räfflorna bitit sig fast, penisen hade dock pirrat upphetsat och levt sitt eget liv medan Glenn flämtstönat oupphörligen och vridit sig som en mask på en krok. Det hade han slutat med när dom fäst en 2,5 kg vikt som drog i pungen något groteskt. Martin hade flinande petat till vikten så att den satts i gungning och sen rågarvat åt honom när han snyftande försökte parera svängningarna. Sedan hade det varit bröstvårtornas tur, dom hade börjat med ett halvt kilo och sen hängt på mer allteftersom hans fläskiga tuttar sträcktes och töjdes ut. Först hade det stramat skönt i dom och enbart varit ren njutning men allt eftersom vikten ökade och smärtan tilltog blev det allt mer olidligt för stackars Glenn. Nalle hade lagt en gummimatta under honom så att han inte skulle dras framåt av vikterna nu när han bara hade tåspetsarna att hålla emot med. Sedan hade dom börjat piska honom. Överallt, hela tiden och från alla sidor kom det vinande slag som träffade med brutal träffsäkerhet. Glenn hade trott att Carls slag skulle göra ondast, men så var det inte riktigt. Carl kanske slog hårdast men Nalles riktigt rev upp hans kött och trasade till, svidandes och görandes så ont att han varit på väg att förlora medvetandet flera gånger när dom träffat något extra känsligt ställe. Glenn hade verkligen gråtit som ett barn och ekot av hans plågade skrik måste ha hörts flera mil. Men det värsta var inte piskrappen? Det var hur vikterna rörde sig, drog och tänjde extra mycket när han vred sig i sina fängsel för att komma undan och hur förnedrande det var att dom kunde se på han hur kåt han blev av det. Han hade försökt stå still och bara ta emot slagen för att på så sätt minimera smärtan men det hade varit omöjligt. Slutligen hade Carl stoppat in 2 av sina vinylklädda fingrar i Glenns något uttänjda rumphål. Det hade gått enormt trögt men Carl hade utan pardon juckat med dom in och ut en bra stund vilket hade fått Glenn att nästan lätta från marken kvidande i smärtblandad njutning varje gång dom kördes in medan Martin sa saker så som ?Nu njuter han den lilla horan, Kolla hans dvärgkuk den är en skam för alla män, min hamster har fan större och Så här är han säkert van vid att bli behandlad av mamsen när han nallat i kakburken? varefter alla hade skrattat gott åt det. Sedan hade Carl dragit ut fingrarna och stoppat in dom i Glenns mun, det hade smakat väldigt ofräscht men Glenn hade endå sugit dom rena riktigt ordentligt angelägen som han var om att inte få mera pisk eller något annat ännu hemskare. Glenn hade varit så slut att hans kropp inte ens orkat pumpa upp tillräckligt med blod till kinderna för att rodna även om allt det här varit hemskt genant och förnedrande för honom. Slutligen som pricken över i:et hade Carl dragit av sig handsken och slagit Glenn i ansiktet med den ett par ggr innan han knölat in den i munnen på honom. Först då hade han ansett sig färdig. Nu stod Glenn i alla fall här ensam i mörkret med värkande kropp rädd att dom bara lämnat honom här för all framtid tills han dog av smärtan. Trots att han nog visste att dom hållit tillbaka för att det inte skulle gå hål på huden så hade det endå gjort det lite på rumpan. Glenn önskade desperat att han skulle tuppa av snart för han klarade inte mer nu! En ensam droppe letade sig ner från rumpan och vidare längs benet, pungen kändes som om den var meterlång och brösten såg ut som han visste inte vad? han var glad att han inte kunde se dom i mörkret. Verkligen uttänjda, han fasades över hur dom skulle se ut när dom äntligen togs loss från vikterna. Och endå hade hans kuk pirrat upphetsat hela tiden och bara en enda liten smekning hade troligen varit nog för att få honom att spruta rakt ut igen och den var fortfarande stenhård. Det var ju inte klokt. Glenn kunde inte låta bli att undra vart Felix var och vad han fick göra just nu, ifall flickan kanske lät någon slav leka med hans kropp igen? Glenn visste inte hur länge han stod där ensam i mörkret och led innan dörren öppnades och dom 3 vakterna kom tillbaka, bara att det kändes som flera år. När dom tog loss honom segade han ihop i en degig hög på golvet och sjönk in i någon sorts lättad dvala och slutligen somnade på fläcken. Allt det här hade definitivt varit för mycket för Glenn.
Men det var långt ifrån över?
Jonas travade trött bakom en lång vakt med halmgult stripigt hår och ett fårigt utmärglat ansikte, likt det man ofta finner hos alkoholister. Han kanske rent av var eller varit det för han mumlade ideligen frånvarande för sig själv och hostade till titt som tätt. Jonas försökte hålla ordning på hur dom gått samtidigt som han upplevde en intensiv hemlängtan. Han kände sig nästan allergisk mot det vita och synnerligen sterila bohaget och alla dessa gallerfönster gjorde honom nästan klaustrofobisk. Han skulle helt klart ge vad som helst för en god natts sömn just nu tänkte han trött då han försökte hänga med i det ryckiga tempo som orsakades av att flickan lät Rickard gå före henne så att hon skulle kunna daska till hans rumpa ifall hon han ifatt honom, vilket hon gjorde titt som tätt och korridorerna fylldes av Rickards gnyende suckar tillsammans med dom höga smackande ljuden som markerade en fullträff från Nea, klappret från hennes skor och barfota fötter som marscherade.
Jonas tappade snart bort sig, hela stället var ju som lustiga huset. Man var tvungen att gå ner en trappa för att kunna gå upp två och så vidare men dom hade gått allt fler våningar upp märkte han trots att det såg likadant ut överallt. Det var bara att titta på hur ljusstyrkan från fönstren ökade och blev skarpare för att förstå det. Så till slut stannade ekipaget. Jonas var glad över det för även om hans bröstvårtor äntligen domnat bort så ömmade dom rätt ordentligt för varje steg han tog. Nea gav Rickard en slutgiltig dask på rumpan och klappade sen den motvilliga slaven på huvudet ett par ggr och sa nöjt ?duktig slav, går stadigt och fint? kliade honom lite under hakan och placerade en smekande hand över den fortfarande styva penisen som lämnat små blöta fläckar av försats på trosan. Rickards öron var märkligt röda när han fick gå och ställa sig bland dom andra i ledet noterade Jonas med ett trött leende. Tro fan det föresten, han skulle säkert med ha fått röda öron och det ena med det tredje om det varit han som blivit behandlad så av en tjej! Men Rickard verkade endå inte alltför ledsen över det tänkte Jonas vars roade flin blev allt bredare i takt med att Rickards öron blev allt rödare medan han stod där och skruvade på sig. Kinderna började också glöda på honom när han fick en retsam knuff av Peter och en ful min från Felix som tydligen tyckte att han var bortgjord. Men så riktade dom uppmärksamheten mot Nea som hostat hotande så att dom skulle förstå att det inte var okej att vara ouppmärksam eller hålla på med annat när hon var med.
?Detta är översta våningen i west hall, nr fem för att vara exakt? deklarerade hon högt. ?Denna våning skulle jag undvika i största möjliga mån om jag vore som ni för den behandlar dom mest olydiga och här finns av logiska skäl dom mest intressanta saker för extremt grov bestraffning. Bl.a. utrustningen som tar hand om den så kallade helhets bestraffningen. Den ska för övrigt snart demonstreras för er. Det är ett slags avskedstagande för dom som på det hela inte längre är lämpade att finnas bland oss för att dom gjort något för dumt eller bara väldigt väldigt olämpligt. Från att ha hamnat i denna sits finns bara 3 utvägar. Ni blir benådade av mig??
?Räkna inte med det hehe? mumlade vakten som stod vid sidan om Jonas finurligt för sig själv precis lagom högt för att han skulle höra.
?Ni får en klapp på axeln och en enkel biljett till Limbo.?
?Mera känd som kyrkogården hehe? viskade han med ett flin som visade upp ett antal guldtänder och blinkade sedan åt Jonas som spärrat upp ögonen.
?Ni får leva vidare, dock ett helt annat liv än? än? det ni levde förut?? Nea förklarade inte vad hon menade med det, nästan skyndade förbi ämnet.
?Ett helt annet liv minsann.. värkligen ett helt annet?? viskade han mystiskt till Jonas med en skadeglad underton. Jonas undrade vad han menade. Hurdå annat liv?
Vad var det dom hade kokat ihop för giftigsoppa den här gången? Skulle dom korsfästas för att sedan återuppstå på något skumt sätt? Ja det lät ju nästan så ...
Det verkade fattas ett antal bitar i den där Neas paj... Helt galen rent ut sagt!
En vakt i bakre ledet trängde sig fram och gav en walkie-talkie till henne, bugade sig ursäktande och ställde sig en bit bort i väntan på att få den tillbaka.
Jonas som stod näst längst fram hörde med nöd och näppe vad den trevande rösen sa. Personen var tydligen mycket tveksam till ifall det var okej att störa.
- rasp ? rasp ? hhh -? Ers höghet? ?- rasp -
- rasp -? Ja Nalle? ?- rasp -
- rasp -?? Bli inte sur nu? ? rasp - ?vi vet att du sa 8 kg, men, alltså, ehm, tycker du inte att det är lite mycket att hänga i en pung?bara så där på direkten alltså..? ? rasp -
- rasp - ?Nej? ? rasp ? rasp ? hhhh ?
- rasp ? hhh ? ??.. men tänk så slits den av?? ? rasp ?
- hhh - rasp ? ?Än sen då?? ? rasp -
- rasp ? ?Men?? 8 kilo? Den kan faktiskt gå sönder eller slitas loss Nea, en pung tål inte hur mycket som helst.? ? rasp ? shhhhhh ?
- rasp ? ?Det är en risk jag är villig att ta? sa Nea kort ? rasp ?
- rasp ? ?Jag vill inte låta blöthjärtad men? ? shh ? rasp -
- rasp ? ?Nalle, jag kommer inte bli glad ifall jag måste gå hela vägen dit ner bara för att visa er hur ert jobb ska skötas!? morrade hon hotfullt och det verkade ta effekt för en lång stund hördes bara det raspande brusande ljudet.
- rasp ? ?Uppfattat?? - rasp ? rasp-
- rasp ? ?Vid närmare eftertanke? sa Nea. ?Ta 2½ kg men då ska det fan sitta en timme med.? ? rasp ? ?Så får vi se vad den tål? flinade hon för sig själv. ?Over and out.? Nea räckte walkie-talkien till vakten som banade sin väg tillbaks mot det bakre ledet. Jonas hade nästan fått ont själv när han hörde hur mycket dom skulle fästa i vad som antagligen var stackars Glenns pung men han hade inte tid till att tänka vidare på vad som kunde hänt honom för nu var det dags att gå vidare.
När dom stannade tog Nea till orda igen.
?Våning fyra. Här kommer ni nog inte vara så ofta heller för här finns en mindre labyrint av lite annorlunda ? möjligheter? och en filmstudio!? Nea petade in en kod på ett av dom många portlås som fanns längs väggarna, gav väggen en knuff så att den svängde upp och blockerade korridoren, hänvisandes till rummet den just avslöjat. Den verkade vara fäst genom en stång som satt i mitten av den vilket han inte såg meningen med. På detta sätt blockerade den både korridoren samtidigt som den tog en massa plats på insidan rummet. Jonas stod bra till i främre ledet bredvid alkoholistvakten och hade god utsikt in till det hyfsat stora rummet där det bland annat stod en massa filmkameror och kulisser. Sin utmattning till trots var Jonas nyfiken på vad det var för ?möjligheter? hon talat om men hon öppnade inga fler dörrar så han fick inte titta in i dom andra rum som han antog dolde sig bakom väggarna. Nea stängde till och så bar det iväg vidare neråt. Jonas märkte att hon hoppade över ett antal våningar, så stannade dom till igen. Nu kunde han se gården dom förts hit över igenom en bred gul korridor. En sorts färgkodning antog han för den andra utgången dom passerat för att komma ut på gården hade varit grön.
?Som ni märker hoppade jag över våningarna två och tre. Dom behandlar det mesta av bestraffningen. Jag hoppade över dom av den enkla anledningen att ni endå lär spendera mycket tid där så här i början men även senare och då själva har möjlighet att bekanta er med dom avdelningarna i lugn och ro. Dom behandlar bland annat baksaker och lite mer klatschigare grejer.? Nea skrockade åt sin fyndighet medan slavarna himlade med ögonen. Haha?
?Detta är som ni märker plan 1, eller entrén. Här finns lite allt möjligt av dom saker som inte rymdes i föregående kategorier. Innan vi går vidare vill jag be mina små sötnosar att fatta tag i någons hand. Detta blir smått läskigt.?
Det var ingen som tog henne på alvar men dom parade endå upp sig som dom blivit tillsagda. Jonas tittade tveksamt på Nils (det var så alkoholistvakten kallade sig själv när han mumlade) som stod bredvid honom. Han verkade väldigt uppspelt och tog tydligen detta på största alvar. Jonas tittade på pistolen som satt stadigt i ett hölster vid hans midja. Det skulle vara en smal sak att bara sträcka sig lite och ta den. Men vad tjänade det till? Jonas tittade bort mot Felix och Peter som tittade menande på honom, uppmanade han att ta den.
Jonas tvekade? kanske var det här enda chansen dom skulle få.
?Bry dig inte om att tänka tanken pöjk? väste Nils på sitt hesa mumlande sätt och fäste sina trötta vattniga ljusgrå ögon på honom. ?Var smart, lev länge nog för att ta dig härifrån. De där skaffar dej bare bekymmer.?
Jonas svarade inte utan tittade bort svagt rodnandes och kände sig påkommen.
?ehhh ehhh ehhh? skrockade Nils när han såg det. ?Trodde du kunde lura mäj va? Heh eheee hehe ? Ja ja ja ?? mumlade han tyst. ?Säg mig pöjk. Hur långt tror du den hade tagit dig? Hem?? Nils skrockade väsande igen så där kusligt hest men började sen hosta utan att kunna sluta. Troligen rökhosta tänkte Jonas medlidsamt för när Nils väl börjat så slutade han inte på ett långt tag. Men det var ju klart? när han sa det på det sättet insåg Jonas hur dumt det hade varit av honom.
?Alla vet vad som ska hända och vad dom ska göra?!? Gastade Nea för att överösta mumlet som uppstått. ?Bra! Sätt fart!? Jonas fick nästan panik, han hade inte hört vad det var han skulle göra! Men Nils började fösa Jonas och killen som han parats ihop med åt sidan medan han hostade och tittade sig smått paranoid omkring.
?Ta mitt råd pågar. Ehhhee? Alla vägar leder inte till Betlehem. Stanna inte någonstans? man vet aldrig vad som lurar i skuggorna?i hörnen? eller bakom? eller rent av letar efter en!? Jonas blev förvånad när nyporna togs bort och det började surra i vårtorna sändandes ilande signaler till snorren. Var det inte mer än så? Skulle det inte hända något mer med det? Jonas partner verkade dock mer oroad över vad Nils sagt? Jonas som inte hört på tyckte det var lika fånigt som dom spökhistorier hans farfar och äldre bröder försökt slå i han som liten, men det störde honom att inte veta. Hurdå bakom? Vad finns i hörnen? Vad pågick?! Jonas blev än mer förvånad när handbojorna lossades och han var helt fri. Var dom inte rädda att han skulle försöka springa iväg? Han tittade upp när han hörde ett tjut som verkade komma inifrån väggen. Alla slavarna var försvunna!
Vakterna och Nea började gå mot utgången. Nea log inombords, man måste ju sålla agnarna från vetet och detta var ju ett synnerligen intressant sätt att göra det på. Om inte annat så skulle det ge dom en upplevelse för livet. Synd att alla kanske inte skulle klara sig men chanserna var ju mer än goda. Nea hoppades intensivt att Felix skulle klara sig.. Det skulle bli henne ett nöje att få smula sönder hans självkänsla! På fler sätt än ett? Pizza till lunch i alla fall tänkte hon glatt och gick för att möta upp med Nalle och få höra hur det gått, kanske ta något läskande med. Problemet med dom här tropiska öarna (förutom dom gigantiska insekterna) är att det är så sabla varmt!
Nils hummade dovt och vaggade fram och tillbaka på hälarna. Sen föste han bort Jonas och hans partner till en vägg.
?Jag heter Nicklas föresten.?
?Jonas.?
Nicklas verkade vara en rätt vanlig tonårs kille. Kort brunt hår, gröna ögon, inget sexpack men små rutor på magen fanns, två prickar på båda sidorna av ett ögonbryn där det nog i vanliga fall brukade sitta någon form av smycke.
?Håll undan!? viskade Nils på sitt hesa lite överdrivet galna sätt innan han på nytt tittade sig omkring lite hysteriskt paranoid som om han tänkte visa dom en hemlighet varpå han tryckte till väggen och klev undan. En stor rektangel där Nils tryckt på väggen sjönk in några cm och svängde sen upp. Det verkade vara ett hål, eller ett hiss schakt? Bäckmörkt var det i alla fall så man såg ingenting mer än några cm ner och det strömmade en svag men kännbar lukt av fuktig jord mot killarna ifrån det. Nicklas som försiktigt närmat sig kanten för att kunna se bättre fick en knuff av Nils och ramlade skrikande ner. Jonas sprang förskräckt fram till kanten och hörde snart en dov duns nerifrån och ett Aj från Nicklas.
?Är du inte riktigt klok?!? gapade Jonas åt Nils som åter stod och vägde på hälarna tittandes i taket.
?Klok, pojke, det är något som fisförnäma damer har hittat på för att kunna upplysa oss män om att vi inte är det? Så säg mäj, vem vill vara klok?? Jonas började bli ordentligt trött på Nils och hans fanatiskt galna sätt. Han var ju nästan som en pirat som ena stunden vaktade skatten och i nästa försökte ge bort den bara för att ångra sig under vilda blickar och skrik med dragande av pistoler bara för att senare försöka leka ett skepp kommer lastat med den! Och sådana galna typer skulle man lyda och förtro med sitt liv! Jonas fnös indignerat för sig själv och bestämde sig för att ignorera knasbollen från och med nu.
?Är du okej?!? gapade han ner i hålet.
?Ja.. ? hördes det svagt tillbaka med ett lätt ekande. ?Men jag kan inte se något.?
?Det är en lika bra för du vill inte se något??. Inget alls? du vill inte se?? mumlade Nils och närmade sig Jonas som försökte backa undan.
?V-vad finns där nere?? ville han veta.
?Inget du vill ta en närmare titt på, pöjk.? Svarade Nils med ett hånleende och så knuffades också han ner i det djupa svarta hålet.
Jonas upplevde under några hemska sekunder den hissnande känslan av att falla handlöst neråt i flera meter men så landade han i någon grumlig trögflytande gegga med ett ?SPLAT?. Han kämpade för att komma upp till stående då geggan var nästan knähög. Som slime fast med inslag av mycket hård risgrynsgröt han Jonas tänka innan Nicklas tog tag i hans arm och drog upp han på jordgolvet.
?Eheheheee. Spring, pågar, spring. Spring fortare än ni någonsin sprungit förut? Dom kommer? ehehhe hhehh e eee hhe.. spring?? det var det sista dom hörde av Nils hesa röst och ständiga hostande innan han ljudlöst stängde dörren och berövade dom det lilla ljus som faktiskt lyckats tränga ner till dom.
?Vad kommer?? frågade Jonas nervöst samtidigt som han försökte torka bort geggan.
?Vet inte, men låt oss inte stanna här och ta reda på det!? pep Nicklas i falsett.
?Gärna för mig alltså? svarade Jonas som famlade i mörkret efter Nicklas där han trodde att han stod.. ?Men, vart ska vi gå då??